Sänkta pensioner

Pensionsfrågan har många gånger varit uppe till diskussion och många äldre tycker att de har drabbats orättvist när de inte inkluderats i jobbskatteavdragen. Men tack vare jobbskatteavdraget har 300 000 fler personer kommit i arbete sedan 2006. Vilket har gjort att det har varit möjligt att sänka skatten också för pensionärer. I takt med att ekonomin medger så kommer fler sänkningar att ske. I debatten hörs ibland "pensionärsskatten" men någon sådan finns inte utan vad frågan gäller är att pensionärer inte får del av jobbskatteavdragen på samma sätt som de som arbetar får.
Skatten har sänkts fem gånger sedan 2009, vilket totalt innebär sänkningar på över 16 miljarder. Tillsammans med andra förstärkningar, bland annat av bostadstillägget, har den disponibla inkomsten för garantipensionerna ökat med 1900 kr i månaden eller ca 22 800 kr per år. Vi vet att många pensionärer, särskilt kvinnor som har arbetat inom vård och omsorg, har en låg pension. Genom att värna arbetslinjen kommer fler pensionärer att få sänkt pension och vi vill i första hand satsa på dem med låga pensioner.

Under 2006-2012 har välfärden ökat drygt 8 procent. De totala offentliga konsumtionsutgifterna för vård, omsorg och skola ökade med drygt 40 miljarder och då är det justerat för pris och löneutveckling. Bland annat så har äldreomsorgen  fått 5 % mer och omsorgen av funktionsnedsatta 18 %. Trots den värsta ekonomiska krisen efter 1930-talet har Alliansen leverat ökade resurser till välfärden, lägre skatter för vanliga inkomsttagare och sänkt statsskuld. Bra jobbat vill jag nog kalla det!

Fem satsningar för tryggare äldreomsorg

I veckan presenterade Alliansen fem förslag som ger "Mer trygghet för Sveriges äldre", både helt nya förslag men också en fortsättning på satsningar som slagit väl ut under de gångna åren.

1. Inför en äldreboendegaranti - alla kommunner är skyldiga att erbjuda plats i ett trygghetsboende för dem som är över 85 år och som har beviljats hemtjänst. Invändningen jag har, är att trygghetsboendet i dag inte är biståndsbedömt utan vem som så önskar kan flytta in på ett sådant boende. Tanken med förslaget är att det ska sätta press på kommunerna att bygga trygghetsboenden. Det måste byggas fler trygghetsboenden, det är en utmärkt form av boende för äldre som klarar sig ganska bra men som behöver något mer tillsyn och som känner sig ensamma. Göteborg har varit särskilt dåliga på att bygga trygghetsboenden och man har inte heller varit aktiva och sökt pengar från det investeringsstöd som regeringen erbjudit. Nu förstärks investeringsstödet och 1,3 miljarder tillskjuts under nästa mandatperiod för detta.
2. Förenklad biståndsbedömning - utreda möjligheterna för kommunerna att öppna upp för icke biståndsbedöma insatser. Mycket bra tycker jag, detta är ett steg mot framtidens äldreomsorg. Enklare insatser såsom tvätt, handling och städning ett visst antal timmar i månaden kommer att ge den äldre mer makt över sin situation och också frigöra tid från biståndsbedömarna. Mindre byråkrati när besluten läggs på den ensklide.
3. Inför krav på kommunerna att erbjuda valfrihet - det blir krav på kommunerna att tillhandahålla valfrihet. Det är inte rimligt att neka äldre valfrihet - vilket majoriteten i Göteborg gör!
4. Ta fram en nationell demensplan - främja ökade kunskaper om demenssjukdomar och sprid dessa för att skapa en så bra demensvård som möjligt.
5. Stärk medarbetarna och ledarskapet i äldreomsorgen - därmed förlängs satsningen omvårdslyftet inom äldreomsorgen som regeringen införde under mandatperioden. Vi vill också fortsätta ledarskapsutbildningen för chefer inom äldreomsorgen. Att arbete inom äldreomsorgen måste bli mer attraktivt för att säkerställa framtidens behov.

Totalt läggs ca 2,5 miljarder under fyra år på dessa fem satsningar.

Nu måste vi få möjlighet att genomföra detta i Göteborg när vi sjösätter en ny äldrepolitik i staden!

Rösta för en ny äldrepolitik i Göteborg

I dag deltog jag på en debatt i Nordstan som arrangerades av SPF distrikt Göteborg. Frågorna var många och för dig som inte hade möjlighet att var där och lyssna följer ett axplock.
Att Göteborg behöver en ny äldrepolitik där den enskildes behov, önskemål och behov står i centrum sammanfattar egentligen hela vårt program men för att nå dit behövs ett antal saker göras:
Vi vill införa en äldreombudsman där äldre får råd, stöd och hjälp. Dit kan anhöriga och den äldre framföra klagomål, en inkörsport helt enkelt till stadens äldreomsorg. I Socialstyrelsens mätning vet endast drygt 50 % av de äldre i Göteborg vart de kan vända sig, vilket är betydligt sämre än i riket som helhet.

Majoriteten har avvecklat 400 platser på våra äldreboenden därför säger vi, inga fler nedläggningar! Kön till äldreboendena är i dag 264 st och den kön måste vi få bort. Biståndsbedömningen ska utgå från den enskildes verkliga behov där även ångest, ensamhet och oro ska tas hänsyn till. Men vi måste börja bygga nya boenden och kan inte som majoriteten säger vänta till år 2020! Flera privata vårdföretag väntar bara på att kunna få möjlighet att bygga här i staden. Öppna upp, släpp in alternativ och låt de äldre få den plats de behöver.

Vi måste öka samverkan med regionen och höja vårdkompetensen i boendena för äldre och regionen ska också leva upp till ansvaret med läkare inom hemsjukvården.

Läkemedelsgenomgångarna måste ske kontinuerligt med särskilda insatser för de som har flera olika läkemedel. I dag ligger Göteborg betydligt över riksgenomsnittet när det gäller antalet läkemedel som den äldre tar och särskilt för de som behandlas med ett olämpligt läkemedel är siffran alarmerande.

Den äldre i Göteborg ska "våga bli gammal" och det är också så vårt program heter om vad vi vill göra vid ett maktskifte i Göteborg!

Värdig omsorg

I Almedalen kom Göran Hägglund (KD) med löftet om att de 85-åringar som vill ha plats på ett äldreboende ska få det utan biståndsbedömning. Även miljöpartiet har i sin kommunala budget här i Göteborg lagt fram samma förslag. Vid en första tanke kan detta tyckas vara en tilltalande och mänsklig åtgärd. Men det finns flera frågeställningar som inte har några självklara svar vid ett eventuellt införande.

Hur åldern påverkar oss är väldigt individuellt, en 85-åring kan vara betydligt piggare både mentalt och fysiskt än en 75-åring. Utan biståndsbedömning kan då en 85-åring med mindre behov ”gå före” en 75-åring som är i stort behov av plats. Invändningen kan då vara ett en ”pigg” 85-åring söker sig inte till ett äldreboende. Nej det är nog riktigt, men vem bestämmer i vilken turordning de äldre skall få plats om vi inte har någon form av bedömning av vem som har störst behov.

Precis som på en akutmottagning där en bedömning görs över vilken prioritering som patienten har måste vi även inom äldreomsorgen göra en bedömning.

En annan sak som oroar mig mer är hur närstående kan komma att driva på den äldre att flytta till ett äldreboende bara för att det är tryggare att ha den äldre på ett boende än i hemmet. Många äldre som inte vill flytta och som kan klara sig i sitt hem med hjälp av hemtjänst kan känna sig tvingade att göra barn eller andra släktingar till viljes. Det kan vara svårt att argumentera mot anhöriga och mot den äldres vilja sker så flytten. En utveckling som jag inte vill att våra äldre ska behöva uppleva utan en riktigt gjord biståndsbedömning kan öppna upp andra möjligheter för den äldre.

Nej, en plats till ett särskilt boende för äldre måste fortsatt vara biståndsbedömnt för att dels försäkra att den person med störst behov får en plats och dels för att äldre inte ska bli tvingade av anhöriga att flytta mot sin vilja.  

Vad vi istället behöver göra är, att vid en biståndsbedömning måste större hänsyn tas till oro, ångest, ensamhet och nedstämdhet än vad som görs på många håll i dag. Socialtjänstlagens paragraf gällande äldre människor om att leva ett värdigt liv och känna välbefinnande måste tydligare definieras.

Den 1 januari 2011 trädde ett flertal författningsändringar inom äldreomsorgen i kraft, ”Värdigt liv i äldreomsorgen”. Regeringen har infört en nationell värdegrund vilket ger den äldre betydligt större möjligheter till att själv bestämma över sin situation. Men för att detta skall bli möjligt i praktiken måste kommunerna ta fram tydliga kriterier om vad som är ett värdigt liv. Folkpartiet vill därför införa ett antal mätbara kvalitetskriterier som blir styrande för verksamheten över staden. Med kvalitetskraven som grund vill vi ha en omsorgsgaranti som skapar en likvärdighet för alla kommunens äldre och om inte garantin uppfylls skall den äldre erhålla ersättning som kompensation.

På så vis kan vi garantera att den som är i störst behov av en plats på äldreboende också får den samtidigt som vi öppnar upp för en biståndsbedömning som ger ett värdigt liv fram till livets slut.  

 

Matlåda med eller utan samtal.

I onsdags ordnade Akademikerförbundet SSR ett samtal om hur villkoren för biståndshandläggare och chefer i Göteborgs stad påverkar kvaliteten. För att våra äldre ska få en omsorg och vård som är både rättssäker och av god kvalitet krävs att de som gör bedömningarna har förutsättningar för att kunna utföra sitt arbete på ett professionellt sätt. SSR har gjort en nationell undersökning som har fått namnet "Matlåda med eller utan samtal", och därefter kompletterat med egna intervjuer och enkäter med ca ett 50-tal biståndshandläggare och chefer i Göteborg.

Resultatet förfärrar och här finns mycket som måste förbättras, nedan ett axplock av synpunkterna.
Enligt socialtjänstlagen ska den äldres behov ligga till grund för biståndsbedömning och beslut. Men är det verkligen så eller är det kommunens budget som är viktigast? Endast hälften av handläggarna tycker att den äldres behov väger tyngst medan resten anser att det är budgeten som styr. Flera i publiken vittnade också om att de har klara direktiv om att budgeten måste hållas även om det går ut över de äldres behov! Detta är något som vi länge hävdat och vi vet också att äldreomsorgen under lång tid varit underfinansierad.

Mer än hälften av handläggarna svarar nej på frågan om de tycker att Göteborgs stad lever upp till lagens krav om rättssäkerhet och kvalitet. Hälften anser att de lokala riktlinjerna bara delvis är förenliga med socialtjänstlagen. Vi anser att det behöver göras en översyn av de kommunala riktlinjerna. Nuvarande regelverk, sedan 2006, gör det svårt för den enskilde att få en plats på ett särskilt boende. Vi kan också se av de överklagande som görs att staden har en restriktiv bedömning för den äldre att få en plats. Flera av de som överklagat och fått rätt har hänvisat till ensamhet, otrygghet och oro. Vi vill se mindre strikta regler som tar mer hänsyn till den äldres behov så därför lägger vi nu ett yrkande i kommunstyrelsen om en översyn av riktlinjerna.

Något som betonas i rapporten är hur chefernas förutsättningar ser ut för att leda medarbetare och verksamhet vilket är avgörande för resultaten. Det visar sig i undersökningen att chefer inom äldreomsorgen har dubbelt så många underställda som chefer i manligt dominerade branscher. De flesta chefer har ca 40 medarbetare och anser att det är för många för att kunna vara en närvarande chef, hinna gå igenom arbetsmetoder och driva förändrade arbetssätt, ca 20 st medarbetare brukar vara ett rimligt antal.

Som sagt, är har jag tagit upp tre punkter men det fanns mycket mer i utredningen som belyser att biståndsbedömarnas förutsättningar för att göra ett bra arbete för att ge våra äldre en väl fungerade omsorg är begränsade och här behövs ett ordentligt omtag, helt enkelt en ny äldrepolitik i Göteborg.

Stadens äldre förtjänar bättre

Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen publicerade i dag rapporten Öppna jämförelser – Vården och omsorgen om äldre. Tyvärr ligger Göteborgs stad kvar på anmärkningsvärt låga nivåer när landets alla kommuner rankas. Det är för dåligt och stadens äldre förtjänar bättre.

Det är allvarligt och oroande att Göteborg fortsätter att ligga kvar på botten, det gäller särskilt äldres trygghet. Det är uppenbart att Socialdemokraternas satsningar på äldreomsorgen inte når fram eller räcker. Nu får vi också svart på vitt att de äldre är allt mindre nöjda med maten som serveras på stadens boenden.

När Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet presenterade sin budget i våras gjordes ett stort nummer av att de satsade på äldreomsorgen. Men några satsningar har vi inte kunnat se. Den slutsatsen gör även Stadsledningskontoret som menar att de inte kan se en ekonomisk satsning på äldreomsorgen, trots en låg kostnadsutveckling.

Det är uppenbart att majoritetens resursfördelningsmodell inte fungerar. Resurserna till äldreomsorgen måste öronmärkas. Stadens äldre kan inte vara en budgetregulator.

Folkpartiet har presenterat en rad åtgärder som måste vidtas. För det behövs verkligen ett lyft av äldreomsorgen i Göteborg.

Tomten kommer inte till alla barn.

Nu är det snart jul och för de flesta innebär det god mat, julklappar och gemenskap men inte alla i vårt samhälle får del av det. Julen är kanske i första hand barnens högtid men många får vänta förgäves på tomten.

Många barn lever i ekonomisk utsatt vilket innebär att familjen har låg inkomststandard där de disponibla inkomsterna endast räcker tíll basutgifterna. Den absolut viktigaste faktorn för att färre barn inte ska behöva leva i utsatthet är föräldrarnas möjlighet till försörjning. I Rädda Barnens årsrapport för 2013 är det positivt att läsa att barnfattigdomen fortsätter att minska med ca 10 000 barn sedan förra mätningen, 215 av 290 kommuner har lägre andel barn i ekonomisk utsatthet än året innan. Däremot fortsätter skillnaderna att öka när det gäller de ekonomiska uppväxtvillkoren mellan de med högst respektive lägst inkomst. De största skillnaderna finns mellan storstädernas stadsdelar, i till exempel Torslanda är det bara 1,5 % av barnen medan det i Bergsjön är hela 55,7 %.

Därför är det glädjande att sysselsättningen nu ökar i de utsatta områden där regeringen satsat extra pengar för att minska segreationen. Tillgång till arbete och minskat beroende av försörningsbidrag är vägen till att fler barn lyfts ur fattigdom och får möjlighet till en bättre utveckling under sin uppväxt. Mycket återstår innan vi har nått målet att inga barn ska behöva leva i ekonomisk utsatthet men vi har tagit ett litet steg i rätt riktning under det gångna året.

Sveriges Radio har gjort en undersökning om julmaten på landets äldreboenden. Tyvärr är det många älder som varken får julskinka eller sill, mat som många äldre förknippar starkt med julen. Det är beklämmande att inte alla våra äldre kan få den julmat de önskar och som skall vara både vällagad och god. Inte heller på nyårsafton bjuds det på det som många förknippar med den dagen, bubbel. En av de äldre tycker dock att det kan kvitta med kommentaren att boendet är inte en inspirerande miljö för bubbel. Det må vara ett löfte inför 2014 att arbeta för att våra äldreboende känns som en inspirerande plats för alla.

God Jul och tack till alla som har läst min blogg under det gångna året och väl mött under 2014 som kommer att bjuda på mycket spännande politisk konfekt!