Våga prata om det svåra

I dag den 10 september är det den suicidpreventiva dagen. I Göteborg lever många personer som mår dåligt och Västra Götaland hade den högsta siffran förra året sedan 17 år tillbaka gällande suicid, 256 st.  Var sjätte timma tar en person livet av sig i Sverige, omkring 1 500 personer per år. I världen är det 200 000 som dör – en var 40:e sekund. Försöken är betydligt fler. Det allvarligaste är den ökning vi ser bland barn och unga. Om samma dödstal skulle finnas gällande trafiken, vilket ligger på 400 per år, skulle kraftåtgärder omedelbart sättas in för att minska antalet suicid. Suicid är ett stort folkhälsoproblem och den tystnadens kultur som finns kring suicid måste brytas.

En av mina bästa vänner valde att begå suicid för ett antal år sedan. Utöver min sorg så greps jag av maktlöshet, hur kunde detta ske, varför var vi ingen som reagerade. Under ett samtal med Jerker Schmidt som är präst och medlem hos oss kom vi att tala om suicid. Jerker träffar i sin yrkesroll människor som går i suicidtankar och menade att staden kan göra mer. Därför lade Folkpartiet 2011 ett förslag om en plan för att förebygga suicid, något som staden inte haft sedan tidigare. Efter att kommunfullmäktige ställt sig bakom förslaget är nu planen på väg att genomföras. I den plan som kommunen tagit fram ingår både fokus på ökad kunskap och inventering av platser som enkelt kan byggas om och förses med staket eller kanske hjälptelefon för att förebygga suicid. Att förebygga suicid är viktigt, därför att det drabbar inte bara den enskilde utan också anhöriga och vänner som lämnas med skuldkänslor och frågetecken. Inom sjukvården finns det goda exempel på att genom tidig upptäckt, diagnostik och åtgärder för att lindra psykologiska och sociala problem kan både självmord och självmordsförsök förebyggas. Även behandling och uppföljning av individer som har försökt ta sitt liv är viktiga åtgärder för att minska antalet fullbordade självmord. Eftersom mobbing är den främsta orsaken till att unga begår suicid måste insatser riktas till skolan för att tidigt hjälpa de unga som är i riskzonen. Därför vill vi också att det görs en utredning när en ung människa tar sitt liv för att se om självmordet hade kunnat förebyggas. Det handlar om att hitta såväl metoder för att göra stödarbetet bättre där vikten av att arbeta med och kring internet måste lyftas fram, som att identifiera de bakomliggande orsakerna till suiciden och därigenom finna metoder för ett framåtsyftande preventivt arbete.

Jag ser fram mot att kommunfullmäktige snart fattar beslut om en suicidplan. Det har tagit några år men det är ett gediget förslag som presenterats.

Vi medmänniskor måste finnas på plats och våga hjälpa när någon känner sig värdelös eller tyngd av livet. När hjälplösheten är som störst och känslan av att det inte finns någon utväg kvar, så måste samhället finnas där för att ge stöd, ny kraft och värme. Ingen ska behöva ta sitt liv i Göteborg - det går att förebygga.

Sänkta pensioner

Pensionsfrågan har många gånger varit uppe till diskussion och många äldre tycker att de har drabbats orättvist när de inte inkluderats i jobbskatteavdragen. Men tack vare jobbskatteavdraget har 300 000 fler personer kommit i arbete sedan 2006. Vilket har gjort att det har varit möjligt att sänka skatten också för pensionärer. I takt med att ekonomin medger så kommer fler sänkningar att ske. I debatten hörs ibland "pensionärsskatten" men någon sådan finns inte utan vad frågan gäller är att pensionärer inte får del av jobbskatteavdragen på samma sätt som de som arbetar får.
Skatten har sänkts fem gånger sedan 2009, vilket totalt innebär sänkningar på över 16 miljarder. Tillsammans med andra förstärkningar, bland annat av bostadstillägget, har den disponibla inkomsten för garantipensionerna ökat med 1900 kr i månaden eller ca 22 800 kr per år. Vi vet att många pensionärer, särskilt kvinnor som har arbetat inom vård och omsorg, har en låg pension. Genom att värna arbetslinjen kommer fler pensionärer att få sänkt pension och vi vill i första hand satsa på dem med låga pensioner.

Under 2006-2012 har välfärden ökat drygt 8 procent. De totala offentliga konsumtionsutgifterna för vård, omsorg och skola ökade med drygt 40 miljarder och då är det justerat för pris och löneutveckling. Bland annat så har äldreomsorgen  fått 5 % mer och omsorgen av funktionsnedsatta 18 %. Trots den värsta ekonomiska krisen efter 1930-talet har Alliansen leverat ökade resurser till välfärden, lägre skatter för vanliga inkomsttagare och sänkt statsskuld. Bra jobbat vill jag nog kalla det!

Fem satsningar för tryggare äldreomsorg

I veckan presenterade Alliansen fem förslag som ger "Mer trygghet för Sveriges äldre", både helt nya förslag men också en fortsättning på satsningar som slagit väl ut under de gångna åren.

1. Inför en äldreboendegaranti - alla kommunner är skyldiga att erbjuda plats i ett trygghetsboende för dem som är över 85 år och som har beviljats hemtjänst. Invändningen jag har, är att trygghetsboendet i dag inte är biståndsbedömt utan vem som så önskar kan flytta in på ett sådant boende. Tanken med förslaget är att det ska sätta press på kommunerna att bygga trygghetsboenden. Det måste byggas fler trygghetsboenden, det är en utmärkt form av boende för äldre som klarar sig ganska bra men som behöver något mer tillsyn och som känner sig ensamma. Göteborg har varit särskilt dåliga på att bygga trygghetsboenden och man har inte heller varit aktiva och sökt pengar från det investeringsstöd som regeringen erbjudit. Nu förstärks investeringsstödet och 1,3 miljarder tillskjuts under nästa mandatperiod för detta.
2. Förenklad biståndsbedömning - utreda möjligheterna för kommunerna att öppna upp för icke biståndsbedöma insatser. Mycket bra tycker jag, detta är ett steg mot framtidens äldreomsorg. Enklare insatser såsom tvätt, handling och städning ett visst antal timmar i månaden kommer att ge den äldre mer makt över sin situation och också frigöra tid från biståndsbedömarna. Mindre byråkrati när besluten läggs på den ensklide.
3. Inför krav på kommunerna att erbjuda valfrihet - det blir krav på kommunerna att tillhandahålla valfrihet. Det är inte rimligt att neka äldre valfrihet - vilket majoriteten i Göteborg gör!
4. Ta fram en nationell demensplan - främja ökade kunskaper om demenssjukdomar och sprid dessa för att skapa en så bra demensvård som möjligt.
5. Stärk medarbetarna och ledarskapet i äldreomsorgen - därmed förlängs satsningen omvårdslyftet inom äldreomsorgen som regeringen införde under mandatperioden. Vi vill också fortsätta ledarskapsutbildningen för chefer inom äldreomsorgen. Att arbete inom äldreomsorgen måste bli mer attraktivt för att säkerställa framtidens behov.

Totalt läggs ca 2,5 miljarder under fyra år på dessa fem satsningar.

Nu måste vi få möjlighet att genomföra detta i Göteborg när vi sjösätter en ny äldrepolitik i staden!

Rösta för en ny äldrepolitik i Göteborg

I dag deltog jag på en debatt i Nordstan som arrangerades av SPF distrikt Göteborg. Frågorna var många och för dig som inte hade möjlighet att var där och lyssna följer ett axplock.
Att Göteborg behöver en ny äldrepolitik där den enskildes behov, önskemål och behov står i centrum sammanfattar egentligen hela vårt program men för att nå dit behövs ett antal saker göras:
Vi vill införa en äldreombudsman där äldre får råd, stöd och hjälp. Dit kan anhöriga och den äldre framföra klagomål, en inkörsport helt enkelt till stadens äldreomsorg. I Socialstyrelsens mätning vet endast drygt 50 % av de äldre i Göteborg vart de kan vända sig, vilket är betydligt sämre än i riket som helhet.

Majoriteten har avvecklat 400 platser på våra äldreboenden därför säger vi, inga fler nedläggningar! Kön till äldreboendena är i dag 264 st och den kön måste vi få bort. Biståndsbedömningen ska utgå från den enskildes verkliga behov där även ångest, ensamhet och oro ska tas hänsyn till. Men vi måste börja bygga nya boenden och kan inte som majoriteten säger vänta till år 2020! Flera privata vårdföretag väntar bara på att kunna få möjlighet att bygga här i staden. Öppna upp, släpp in alternativ och låt de äldre få den plats de behöver.

Vi måste öka samverkan med regionen och höja vårdkompetensen i boendena för äldre och regionen ska också leva upp till ansvaret med läkare inom hemsjukvården.

Läkemedelsgenomgångarna måste ske kontinuerligt med särskilda insatser för de som har flera olika läkemedel. I dag ligger Göteborg betydligt över riksgenomsnittet när det gäller antalet läkemedel som den äldre tar och särskilt för de som behandlas med ett olämpligt läkemedel är siffran alarmerande.

Den äldre i Göteborg ska "våga bli gammal" och det är också så vårt program heter om vad vi vill göra vid ett maktskifte i Göteborg!

Värdig omsorg

I Almedalen kom Göran Hägglund (KD) med löftet om att de 85-åringar som vill ha plats på ett äldreboende ska få det utan biståndsbedömning. Även miljöpartiet har i sin kommunala budget här i Göteborg lagt fram samma förslag. Vid en första tanke kan detta tyckas vara en tilltalande och mänsklig åtgärd. Men det finns flera frågeställningar som inte har några självklara svar vid ett eventuellt införande.

Hur åldern påverkar oss är väldigt individuellt, en 85-åring kan vara betydligt piggare både mentalt och fysiskt än en 75-åring. Utan biståndsbedömning kan då en 85-åring med mindre behov ”gå före” en 75-åring som är i stort behov av plats. Invändningen kan då vara ett en ”pigg” 85-åring söker sig inte till ett äldreboende. Nej det är nog riktigt, men vem bestämmer i vilken turordning de äldre skall få plats om vi inte har någon form av bedömning av vem som har störst behov.

Precis som på en akutmottagning där en bedömning görs över vilken prioritering som patienten har måste vi även inom äldreomsorgen göra en bedömning.

En annan sak som oroar mig mer är hur närstående kan komma att driva på den äldre att flytta till ett äldreboende bara för att det är tryggare att ha den äldre på ett boende än i hemmet. Många äldre som inte vill flytta och som kan klara sig i sitt hem med hjälp av hemtjänst kan känna sig tvingade att göra barn eller andra släktingar till viljes. Det kan vara svårt att argumentera mot anhöriga och mot den äldres vilja sker så flytten. En utveckling som jag inte vill att våra äldre ska behöva uppleva utan en riktigt gjord biståndsbedömning kan öppna upp andra möjligheter för den äldre.

Nej, en plats till ett särskilt boende för äldre måste fortsatt vara biståndsbedömnt för att dels försäkra att den person med störst behov får en plats och dels för att äldre inte ska bli tvingade av anhöriga att flytta mot sin vilja.  

Vad vi istället behöver göra är, att vid en biståndsbedömning måste större hänsyn tas till oro, ångest, ensamhet och nedstämdhet än vad som görs på många håll i dag. Socialtjänstlagens paragraf gällande äldre människor om att leva ett värdigt liv och känna välbefinnande måste tydligare definieras.

Den 1 januari 2011 trädde ett flertal författningsändringar inom äldreomsorgen i kraft, ”Värdigt liv i äldreomsorgen”. Regeringen har infört en nationell värdegrund vilket ger den äldre betydligt större möjligheter till att själv bestämma över sin situation. Men för att detta skall bli möjligt i praktiken måste kommunerna ta fram tydliga kriterier om vad som är ett värdigt liv. Folkpartiet vill därför införa ett antal mätbara kvalitetskriterier som blir styrande för verksamheten över staden. Med kvalitetskraven som grund vill vi ha en omsorgsgaranti som skapar en likvärdighet för alla kommunens äldre och om inte garantin uppfylls skall den äldre erhålla ersättning som kompensation.

På så vis kan vi garantera att den som är i störst behov av en plats på äldreboende också får den samtidigt som vi öppnar upp för en biståndsbedömning som ger ett värdigt liv fram till livets slut.  

 

Matlåda med eller utan samtal.

I onsdags ordnade Akademikerförbundet SSR ett samtal om hur villkoren för biståndshandläggare och chefer i Göteborgs stad påverkar kvaliteten. För att våra äldre ska få en omsorg och vård som är både rättssäker och av god kvalitet krävs att de som gör bedömningarna har förutsättningar för att kunna utföra sitt arbete på ett professionellt sätt. SSR har gjort en nationell undersökning som har fått namnet "Matlåda med eller utan samtal", och därefter kompletterat med egna intervjuer och enkäter med ca ett 50-tal biståndshandläggare och chefer i Göteborg.

Resultatet förfärrar och här finns mycket som måste förbättras, nedan ett axplock av synpunkterna.
Enligt socialtjänstlagen ska den äldres behov ligga till grund för biståndsbedömning och beslut. Men är det verkligen så eller är det kommunens budget som är viktigast? Endast hälften av handläggarna tycker att den äldres behov väger tyngst medan resten anser att det är budgeten som styr. Flera i publiken vittnade också om att de har klara direktiv om att budgeten måste hållas även om det går ut över de äldres behov! Detta är något som vi länge hävdat och vi vet också att äldreomsorgen under lång tid varit underfinansierad.

Mer än hälften av handläggarna svarar nej på frågan om de tycker att Göteborgs stad lever upp till lagens krav om rättssäkerhet och kvalitet. Hälften anser att de lokala riktlinjerna bara delvis är förenliga med socialtjänstlagen. Vi anser att det behöver göras en översyn av de kommunala riktlinjerna. Nuvarande regelverk, sedan 2006, gör det svårt för den enskilde att få en plats på ett särskilt boende. Vi kan också se av de överklagande som görs att staden har en restriktiv bedömning för den äldre att få en plats. Flera av de som överklagat och fått rätt har hänvisat till ensamhet, otrygghet och oro. Vi vill se mindre strikta regler som tar mer hänsyn till den äldres behov så därför lägger vi nu ett yrkande i kommunstyrelsen om en översyn av riktlinjerna.

Något som betonas i rapporten är hur chefernas förutsättningar ser ut för att leda medarbetare och verksamhet vilket är avgörande för resultaten. Det visar sig i undersökningen att chefer inom äldreomsorgen har dubbelt så många underställda som chefer i manligt dominerade branscher. De flesta chefer har ca 40 medarbetare och anser att det är för många för att kunna vara en närvarande chef, hinna gå igenom arbetsmetoder och driva förändrade arbetssätt, ca 20 st medarbetare brukar vara ett rimligt antal.

Som sagt, är har jag tagit upp tre punkter men det fanns mycket mer i utredningen som belyser att biståndsbedömarnas förutsättningar för att göra ett bra arbete för att ge våra äldre en väl fungerade omsorg är begränsade och här behövs ett ordentligt omtag, helt enkelt en ny äldrepolitik i Göteborg.

Stadens äldre förtjänar bättre

Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen publicerade i dag rapporten Öppna jämförelser – Vården och omsorgen om äldre. Tyvärr ligger Göteborgs stad kvar på anmärkningsvärt låga nivåer när landets alla kommuner rankas. Det är för dåligt och stadens äldre förtjänar bättre.

Det är allvarligt och oroande att Göteborg fortsätter att ligga kvar på botten, det gäller särskilt äldres trygghet. Det är uppenbart att Socialdemokraternas satsningar på äldreomsorgen inte når fram eller räcker. Nu får vi också svart på vitt att de äldre är allt mindre nöjda med maten som serveras på stadens boenden.

När Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet presenterade sin budget i våras gjordes ett stort nummer av att de satsade på äldreomsorgen. Men några satsningar har vi inte kunnat se. Den slutsatsen gör även Stadsledningskontoret som menar att de inte kan se en ekonomisk satsning på äldreomsorgen, trots en låg kostnadsutveckling.

Det är uppenbart att majoritetens resursfördelningsmodell inte fungerar. Resurserna till äldreomsorgen måste öronmärkas. Stadens äldre kan inte vara en budgetregulator.

Folkpartiet har presenterat en rad åtgärder som måste vidtas. För det behövs verkligen ett lyft av äldreomsorgen i Göteborg.